lördag 5 april 2008

Tänk er ett gäng 15-åringar

multiplicera dessa med några tusen och ni får en (hejar)klack. Mkt kärlek, lika mycket dumhet. Kanske mer dumhet än kärlek. Kanske mer medgångssupporteri än genuin kärlek. Dagen slutade 1-1. Jag konstaterade (torrt) att så här har dom ju alltid spelat.

Inga kommentarer: