Jag vet inte men ibland så kommer det över mig, ni vet den där heta sommaren -94, då det dära bronset togs. Det där årtalet har förföljt mig och alla svenskar som, typ, gillar fotboll och svenskt landslagsspel. Tyvärr, vill säga, för det står mig upp i halsen, långt upp i tårkanalerna till och med. Vaffan, det är ju dryga 13 år nu och så fort det börjar viftas med Mjällbys ben på kvällstid så kommer det upp. Bla-bla-nu-skall-vi-minnas-Kenneth-Anderrson-revolvrar, bla-bla. Ok, EM-spel, då kanske vi slipper, men när det börjar talas om VM...
Stod i kö till biobiljetter, en kö gick lite långsammare än (dom fyra) övriga. Efter ett tag så sätts det upp en A4 i kevlarfönstret brevid kassan där det avslöjadas att kassan bemmanades av en kassapraktikant. Tyvärr så tror jag inte att dom personer som stod 10 meter bort såg denna försonliga och avslöjande lapp. Dom grymtade på och kön blev längre och längre. Inte för att min kö gick mkt fortare...
Under färden hem så laggade Ipoden till, en liten mikropaus bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar