Gick förbi ett mathak på Sveavägen, där satt ett kiddo med sin förälder och beställde, det såg riktigt fint ut. Blir till att äta lunch ute imorgon(idag).

Snålgeten i mig vägrar betala prenumeration,  så när jag kommer på vad jag vill är det bara upp till att hoppas, denna gång tog det bara två låtar :) Det där fina drop-ljudet, som fiskmåsar längs en bergig kust, tillsammans med en orgel med syntstråkar...

Och så blir jag så jävla arg när barnet mitt drygar sig, pre-teens, själva tonårstiden kommer att bli skit, utgår stenhårt och preppar mentalt redan nu.

Jag skickade aldrig pengar till klassföräldern som tog på sig att handla till personalen på skolan/fritids. Jag bara skäms-biktar lite.

Människan framför mig i kön tryckte fel kortkod och jag tänkte Vaffan det där kommer jag också att göra, yep, helt blankt, kontanta medel,sedan testade jag på närbutiken, näpp, nu har jag bara en chans kvar innan jag får skamringa mitt korthus och be om ett nytt, för tredje gången detta år.

Går trött i bassängen nu för tiden. Inget klipp.

Veckans sätta-kaffet-i-halsen-tack-vare-en-podd var denna, som jag typ, eh, fått typ tips om från podden Crazy Town; https://aca.st/a08d38 Radio Free Martinka Iaf, ingen behöver lyssna på det, men jag skrek rakt ut när Dominika pratar om att hon varit på ett party där man bl.a kunde få sig lite Botox av en sjuksyrra om så önskades. Dom som var med på partyt var överklassiga och välutbildade... Det var lite Roms sista dagar-feeling, har man pengar så kan man göra vad fan som helst. Orkar inte riktigt helt ut klasskampshata, men, intressant var det. Det står något om att dom lättkränkta skall darra inför denna podd, I guess I sort of did.

Ida Rittenberg Kohlmeyer (American painter and sculptor) 1912 - 1997
#3, 1950s
oil on masonite
42 x 48 in.

Går ifrån en dokumentär där närmast totalt apatiska människor försöker återfå det minsta lilla hopp via ECT, för att gå ut med hundarna, på vår iskalla promenad så går vi förbi ett mindre läger beläget inne under en viadukt. Jag hör tunga andningar från inbultade människor.

Plats: En mässa. En ungdom sjunger Walkin in Memphis och jag ba till min bordsgranne, Varför sjunger hen denna låt, den betyder ju ingenting... (radiotystnad) (Inte tänka högt, utan lugnt och sansat bygga upp mitt case och sedan till sist köra poängen)

Grattis!

Naw, så sött

Och det var vidrigt att nästan i realtid kunna följa Paris... Att inse att polisen stormade. Att gärningsmännen spränger sig själva in i martyrdom, där dom undkommer denna världs alla domstolar. Dom slipper undan med att möta alla offers närstående.

Efter det här med poddsnefyllan-grejen; måste man verkligen välja ett läger?

Kommer nog fanemig bli en SJW till slut...

Denna hann vi avnjuta. Sista tipset från mig till far.

Nånting om att gå in i ett gammalt minne och genast transportera sig tillbaka.

Någon slags känsla av frånvarande när en person väljer att avsluta sitt liv och samtidigt ta andra med sig. Och senare en bussolycka som tar över 40 liv. Läser idag om när en gammal arbetskamrat bevittnar en allvarlig bilolycka...

Tjugo år på nacken. Minns när jag köpt den, en kompis ville komma över och samlyssna, jag avböjde, ville sitta själv. Hade sett Butterfly premiärvisats på TV3(tror jag)(hade sett på MTV från inspelningen). 

Jag vet att jag inte är ensam om det, men, härom dagen så låg jag i sängen och insåg att endast 30 minuters tunnelbanaresa ifrån mig så fylls Centralen av flyktingar och jag gör aktivt inget för dom. Folk jobbar dygnet runt för att hitta plats åt alla nyanlända. Och jag skämdes över mitt beteende, att inte göra nåt, att inte se, att inte ta upp fighten. Jag skämdes och jag skäms.

Igår så glömde jag badbyxorna i simhallen och idag så var jag väldigt nära att göra så igen. Behövs bara lite distraktion så bryts mönstret.

Och gränsen på ett av stadens lekländer är 2 timmar. Inte en sekund till.

Faktaresistens, skeptiker.... Dessa kan användas åt båda hållen. This life.

Slogs av vad man skulle kunna kalla melankoli härom helgen. Det var fint och väldigt patetiskt, men det fanns något i det som gav en hjärnskjuts, en lättare omstart.

Så, då var det våtdräktsfärdigsimmat för i år. Varmt i vattnet, 1500 m på ca 30 min.

Vattentider 2

Vansbrosimningen halvsim 1,5 km
2014 00:36:17

Vansbrosimningen 3 km
2015 00:54:17

Stockholm Royal Park 2 km
2015 00.42:12

Kalmar Kanalsimning 1,8 km
2014 00:39:28
2015 00:29:49

Riddarfjärdssimningen 1609m 1,61 km
2014 00:34:39
2015 00:31:30

 Motala kanalsim 2 km
 2015 00:37:31

Kommentar: Royal Park, där ville jag klara 40, men räckte verkligen inte till, vi var tre som simmade i någon slags klunga, men vi valde olika vägar istället för att hjälpa varandra. Riddarfjärden var lätt vågigt, sista biten in var tung, kändes inte som om jag kom någon vart där. I Kalmar så hittade jag flytet, hittade hela tiden någon att simma med men tiden kändes skum, visst gick det fort, men så fort?. Vansbro 2016, 50-minsgränsen.

Edit: Cirka 5 min mellan 2-km:arna, hm, i Motala så hade jag alltid någon att följa och trots att benen i omgångar krampade sig så fick jag en bättre tid. Men, det är ju inte simning, att bara veva och rotera...

Får bra feeling

Skippade morgonsimningen igår, låg kvar och degade, känner mig så ofräsch för att jag hoppade det nu idag, det kryper. På lördag så är det dags för 2 km och jag vill tänka 40, men, fan... Nu till hösten så måste jag ta crawlet på allvar och anmäla mig, så att jag kan bli drillad och få spänst, jag känner att jag skulle kunna ge mer, bli mer effektiv och fokuserad.

Kanske hinner ett lopp till innan säsongen är slut, Motala på lördag :)

Oskönt jobbat idag, får glädja mig ikväll med zombies.

Hämtade andan i utomhusbassäng, då doften av tobak gifte sig jävligt illa med klor. Blåa Blend var det såg jag sen.

På riktigt; är det verkligen 15 personer som slutar på jobbet? Förtränger allt ett tag till. Sätter på pastavatten istället. Tänker på kvällens egentid framför True Detective. Istället för istället.

Hm, det här utsaxade fotot från Vansbrohemsidan skulle kunna vara jag. (Isf har jag en rätt konstig huvudposition) Iaf, siktade på en tid (57) och fixade den(54). Ahh... Nästa år så skall jag ta 50 min.

Det var ganska bra att starta i en sen grupp, bra för självförtroendet att susa(nåja) förbi folk, skulle nog blivit annorlunda om jag istället vart tvungen att kappa. Dock, hoppas att jag inte förstörde simupplevelsen för någon, var tvungen att forcera förbi vissa, försökte gå försiktigt fram...

Stod vid upploppet och studerade simstilar och såg lika många stilar som människor som passerade målplasten.

-Undersökningar i Norge har visat att simma 200 meter inomhus motsvarar ungefär 20 meter utomhus i 16-gradigt vatten, säger Anders Wernesten, vattensäkerhetsexpert på Svenska Livräddningssällskapet (SLS). (saxat ur GP) Vet inte om idrottslärare i Sverige informerar kidsen om detta, typ, fakta.

Idag imorse, innan jag skulle i vattnet i Hellasgården, så stod en äldre man på bryggan och stretchade, vi började prata lite och vi kom fram till många saker, att han var chilenare och boende i Sverige sedan -79, han kände även till min hemstad och informerade att Chile inatt vunnit och är i final i Copa America och Antagligen kommer att möta Argentina. Men-men, gjorde faktiskt mitt första riktiga öppet vatten-pass för i år och det känns ju konstigt att säga det fyra dagar innan Vansbro, all vattentid har ju handlat om drillar, men jag insåg i vattnet att min vänstra axel inte svarade riktigt och att den inte orkar kompensera den starkare högra sidan, vilket ger sned utkomst. Tekniken var även som bortblåst. Flöt liksom fel ovanpå, konstigt vattenläge. Simmade cirka 1.1 km (tack google maps), typ. Hm. På torsdag så kommer jag enbart att satsa på teknik. Spännande.

Fortfarande bakis 24h senare. Vilodag till, imorgon vattentid.

Och så drömde jag XXXVII

Att jag gick på upptinad vägg, det var soligt och jag hade en golfklubba i handen. Jag var på väg till en golfbana som jag visste att pappa brukade spela på. Skulle gena över ett fält för att komma fram, ett gäng kolonilotter stod i vägen och bakom dom ett mindre gravfält.

13 pers som slutar till uppstart. Knäppt ju.

Idag så körde jag endast vatten och banan till frukost. Räckte lagom idag. Hade vi kört hårdare och längre så hade jag behövt något mer. Vattentemperaturen var t o m nära behagligt nu :) Dom i gruppen som kör tävling simmade en längre sträcka och vi andra nötte siktning - det är ju det som kommer att bli mest spännande, finns många meter att ta där. Känner mig inte helt förberedd än, var (faktiskt)starkare ifjol, men jag tycker att jag har lite bättre teknik idag. Har nog typ fyra simtillfällen kvar innan Vansbro, skall snarast försöka simma (iaf)ett långpass på 2,5km i lugnt tempo - inte titta på någon klocka.

Lite lätt sned rygg, glasögon och två knäppa tänder; kiddo och kroppen.

Struntar i allt, tittar på denna istället

Åh, Wally, hur hamnade du där och vet du inte att körriktningen är åt andra hållet?

Men nu...

Iaf, tänka på annat: idag så fick vi simma lite längre, men faktum kvarstår, andningen + vänstra armen + högre tempo = tar ut kroppen för raskt, hur långt, kanske 300 meter, vilket är alltför kort. Testade 2-takt, det var ganska skönt, men tappade orienteringen. Bensparkandet behöver justeras. Hm, mindre än en månad kvar till Vansbro, behöver fanemig ett kortare lopp på typ 1400 m bara för att få en feeling.

Fortsättningen följer

Men det verkar som om jag sätter mig i utskjutningspodden.

Hösten

Får vissa tecken på att det kommer att flyttas folk och att...

Drack folle, åt chips och tittade på ok fotboll, nu mår kroppen rätt illa - varför försöka ens att göra bra ifrån sig med teknikövningar och tänka flera tusen meter simning, borde kört på riktig fylla istället faktiskt. Vinkade av 20+-arna i en taxi mot Täby. God lycka.

På jobbet ja

Omställningar. Fem som slutar och säkert någon mer. Avtackade också några unga förmågor, vilket kändes mycket sorgset. Så många timmar tillsammans.

Som sagt...

Känner att jag hänger med dom långsamma i gruppen och att jag kan dra iväg när det behövs. Upplever att jag har ok nybörjarteknik. Måste få ordning frukosten innan, senaste ggn så var jag tvungen att simma undan lite och kasta upp :/ Blir banan och vätska som mest. Har raggat upp två simkompisar på jobbet med, så nu kan jag få lite pepp gratis under arbetsveckorna fram till semestern. Ville ju köra Falun, men det är för tight med tid mellan SJ-taxi-registrering-lopp.

Badade lite med jobbet.

Handlar kvarg på morgonen, skall handla en kaffe 45 min senare, saknar då kontokortet, spärra det - igen. Trött.

Ashtabula, Ohio 1929 Foto: Jacob J. Gayer/ Corbis

Skippade glasögonen imorse. Funkade jättebra(får använda dom i poolen). Vi körde ett längre pass idag. Jag var iaf inte sämst, skönt, kunde hänga med och en del av övningarna har jag redan hållit på med. Dock, lite spykänsla, kylan ligger över bröstet och det känns inte helt obesvärande. Skall bli spännande att få simma längre, nu håller vi oss till >40 armtag, vill ha lite the endless pool-känsla och så behöver vi ju träna på att sikta riktning.

På gång nu

Första doppet med dräkt för i år. Kyligt, imma på glasögonen, ovant med dräkt, men-men.

I live, I die! I live again!

Den där Mad Max: Fury Road alltså. Motoriserad verklighetsflykt under brännande sol.

Springer förbi (3 personer)

-Skall vi gå till tunnelbanan? -Det regnar. -Nej, det gör det inte. -Du säger alltid att det regnar. -Var lite snäll nu. -Ja, M har varit upprörd nu, så..

Att se fyra episoder av 30 Rock och sedan hoppa till Kobra som tar upp tidsresor... Intressant effekt.

Hittade min meditationsbild, simning - så klart, jag låg i soffan med stängda ögon, jag kände hur jag tryckte ifrån bassängkanten, gled fram under ytan, jag kände hur jag sakta vred huvudet åt höger för att ta luft...

Spanar från närbeläget hak; barnet skall få komma hem till tomt hem och fixa med sin egen mellis.

Kvällsläsningen

Arbetskamrat gick hem pga att nära släkting plötsligt gått bort i, vad som sagts, hjärtattack.
Det är den där plötsligheten som är så hemsk. O-återkalligheten.

Och

-Men, stanna kvar här så simmar jag bara lite fram och tillbaka, ok?
-Näe, du stannar här.
-Men kom igen. Det går fort. (Jag drar iväg)
Stannar upp efter 10 sek, vänder mig om och ser en näsa strax ovanför ytan komma bensparkandes i min riktning. Snart kommer barnet att ta armtag till benen och testa att simma på magen och ta några krypande crawl(hoppas, ist för bröstsim) och sedan simma iväg från mig.

Vid någon av min mammas Stockholmsbesök så berättade hon att hon skulle sätta sig ned på en bänk i Vällingby och bara titta på alla människor som knallar runt där. Idag så satt jag typ själv där och försökte uppbringa något sånär intresse för Allsvenskan(kunde ha blivit 3 mål för DIF, yay!), jag kände hur det faktiskt var intressantare att bara sitta och iaktta all rörelse runt omkring. Inne i smeten så gör folk sitt bästa för att inte bryta den upptagne tjänstehenprofilen som råder, en bubbla som ser säker och (passande klädsamt) kompetent ut,

nånting, nånting...

Och så drömde jag XXXVI

S:t Eriksplanish, med en touch av Zinken; vi väntade på på en internetkändis, X fick samtalet och sprang med ett leende iväg för att möta denne, jag inser att detta blev ju lite mer privat än väntat och jag börjar att gå i motsatt riktning.

Holy shit! Känslan man får när man i kroppen/magen när man/jag plötsligt inser att man droppat värsta sexistiska kommentaren till en co-worker för en vecka sen! Arghhh!

Borde skicka frågan "Hur/skall jag be om ursäkt för mitt klaversnack?" till Liv och Caroline.

Och så fotobombade jag runt i Kungsan. Sekteristiskt fotande. Nog!

Somna runt 2030, vakna 030, inte somna om.